Anna Nordh – kort men intensiv.
Blir 24 i år, skriver om kultur och mitt fantastiska lyxliv som Kulturvetarstudent.
Champagnen upphör aldrig att flöda!
Kontakt: annacatarinanordh@gmail.com
Har nyss varit ute och sprungit ett varv runt sjön. För att återfå min energi efter min oerhört intensiva löptur så käkar jag äppelskivor med jordnötssmör, något som min vän och stora inspiration i livet, Johanna ”Näsan” Näsholm har tipsat om.
Klart en annan gör som sin stora idol. Klart att NI bör göra som er stora idol – A N N A N O R D H, vackrast på vår jord.
Världen skulle vara en fantastisk plats om alla bara tog efter mig lite grann.
Igår var det tänkt att jag skulle åka in till stan och hänga med mina polerz, tyvärr så kom min hjärna emellan. Migränade loss lite hemma i min ensamhet istället. Idag har jag också känt av en envis huvudvärk och känt mig trött i hela kroppen, men trots detta så drog Adam med mig till Nacka Forum för att shoppa loss lite. Det var vi + tusentals småbarnsfamiljer där idag. Det var……”skoj”…
Jag köpte ingenting, och hade heller inga planer på det, utan jag var mer där som ett stöd till Adam ”shopaholic” Lodin. Storshoppar’n köpte sig en ny tröja OCH……..
….METRO: LAST LIGTH = HURRAAAAAAAA!
Metro: Last Light är en fortsättning på Metro 2033 (boken). Jag läste tyvärr aldrig ut boken då uppsatsen kom emellan och gjorde så att det gick för lång tid mellan nöjesläsningarna mina. Läste dock slutet nu innan Adam körde igång spelet, så att jag skulle hänga med. Spelet verkar superskoj och jättehärligt, MEEEEEEEEEEEEN, jag måste skriva klart uppsatsen innan jag börjar på ett nytt spel…
Aja, en får roa sig på andra vis, exempelvis med mInDgAmEs med Morris:
Jag har nyss skaffat Storytels (ljudböcker) app till min telefon. Jag har inte hunnit med en riktig testkörning riktigt än, men jag har lyckats hitta den här gobiten:
Alltsåååååååååååååååååå? En av mina favvismänniskor är alltså uppläsningsrösten till en av mina favvisböcker? DET ÄR JU FANTASTISKT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har dock inte lyssnat på den än, istället så håller jag på att lyssna igenom Oscar ”king of the one-liners” Wildes The Picture of Dorian Gray. Jag har läst den förut, så jag vet att den är helt fabulös + att jag kände att det var helt perfekt med en mysig brittisk farbror som viskar i mitt öra innan jag ska sova.
OM ni inte känner för att läsa/lyssna på The Picture of Dorian Gray så kan ju en annan rekommendera filmatiseringen från 1945:
Nu ska den här studentskan ta en power nap. För det är jag värd.
Jag har fastnat i mitt uppsatsskrivande. Känner hur jag sakta men säkert förlorar kontrollen över min hjärna.
Blurgiblurg.
Jag förstår om ni tycker att jag är lite tråkig just nu. Ni är inte ensamma om att tycka att uppsatsen tar upp för mycket att av min tid, Morkan är ganska less han med:
Hedvig om Hej hej halloj
Hej Anna jag kommer ihåg nu när jag var liten och min kompis hade en kanin och vi pratade om att veterinären alltid klagade och sa att de inte hade klippt klorna som de skulle eller den var fet osv. Och vi kom fram till att veterinärer var obehagliga gnällspikar och läskiga och rätt elaka osv. Och nu ska jag själv bli en sån obehalig typ och jobbar på ett djursjukhus, och många tjocka djur kommer in och det är alltid svårt att veta hur/om en ska säga det till ägarna – FÖR det är ju så att djuren blir lite tjockisar pga att djurägarna sköter om dom och ger dom mat och älskar dom osv! Och djurägare tar ju typ alltid lite illa upp. (gör det själv om nån säger katten är fet. Har själv skyllt det på ”kraftig benstomme” osv) Vet ej om denna info lättar på skuldkänslorna, men ändå.
Liiiiiite, kanske. Morris har dock en kraftig benstomme…
Tess om Kulturnytt
Vart återfanns fjärrisen dåååååå? Hoppades att någon synsk skulle få briljera.
Ingen synsk hörde av sig till mig :(. Fick dock själv en fÖrnImMeLse av att den skulle ligga i glappet i mitten av soffan, trots att vi hade kollat där flera gånger redan. OCH DÄR LÅG DEN!?!?!?!?!? /Synsk tjej
Karin om Tänk vad lite sömn och kemikalier kan göra
Haha. Har precis gjort samma grej. Sitter och kämpar med min d-uppsats och har blivit så desperat att jag nu börjat hinka i mig kaffe. Tycker fortfarande inte det är gott, men det gör sin grej och jag känner mig äntligen som en ”riktig” student.
Åh, lyllos dig som känner dig som en riktig student! Själv känner jag mig mer som Tina i Bob’s Burgers då hon upptäcker kaffe.
Alltså – h e r r e m i n j e så trött jag var förut! Jag vart ju väldigt uppstressad av mitt sjukhusbesök, något som jag blir varje gång pga att jag skrämmer upp mig själv och går omkring med en stark ångestkänsla enda tills jag sitter på 3an mot Slussen. De första minuterna då spänningen lättar så blir jag väldigt nervig och småhetsig och ska prata HELA TIDEN, om ALLT. Detta tycker Adam självfallet är jätteskoj. Adam MÅSTE för övrigt följa med VARJE gång, annars så går jag inte dit.
Då jag har kommit hem igen från sjukhuset så blir jag alltid trött. Jag antar att det är för att jag har gått omkring i flera timmar och spänt mig. Idag sov jag i ungefär två timmar efter mitt besök på SÖS (Södersjukhuset) (är ju stammis = slänger mig med förkortningar och smeknamn).
Sömnen gjorde mig absolut piggare, men jag tog ändå hjälp av ett kosttillskott med koffein, för nu är det dags att sluta tycka synd om sig själv och sätta sig ner och plugga. Jag har förövrigt lärt mig att dricka kaffe pga den här uppsatsen. Eller, jag sköjs inte längre då jag dricker kaffe. Jag tänkte liksom att det kunde vara bra att lära sig att dricka kaffe då 1. jag har förstått att det är något som ”vuxna” personer gör och 2. det är något som ”studenter” gör då de skriver uppsats.
(det är en vetekudde som ligger på min axel) (för att lindra min stela nacke)
Idag har jag varit på återbesök på Södersjukhuset för min migrän. Fick träffa en bra läkare och ska få testa en ny medicin i förebyggande syfte =all is goooooood, men jag är ändå helt sönderstressad nu. Jag hatar sjukhus.
Ni kan kolla på ett roligare sjukhusbesök, istället för att tänka på mitt:
