Pizza have alltid lived att the Södersjukhus

Halloj! Jag har nyss kommit hem från Södersjukhuset, där jag har spenderat förmiddagen med att ligga still på en bår?brits?hårdsjukhussäng? medan en snäll kvinna slaskade på något som liknade glidmedel till konsistensen, men som endast består av salt + vatten, på min hals för att sedan sitta och trycka med något som liknar en ladyshave från 80-talet mot min hals. Ladyshaven var dessutom kopplad till en maskin som lät som en blandning mellan en blåval och ett gammalt modem.

Ni gissade rätt – jag har gjort ultraljud!

Jag fick göra ultraljud för att min läkare ville vara säker på att mina blodkärl i halsen fungerar som de ska, så att de kunde utesluta det som grunden till mitt migrän-bliavmedsynenpåenaögatdåochdå-problem. Min hals såg helt frisk ut, vilket jag har lite blandade känslor till. Det hade varit skönt om de hade hittat något som de ba’ ”Åh, nu hittar vi felet, det fixar vi lätt som en plätt och sisådär ja så var Anna Nordh frisk och migränfri”.  

Jaja.

Eftersom jag var så extremt duktig som genomled den enorma påfrestningen av att vara på Södersjukhuset själv (Adam har en tenta idag, så han kunde inte följa med…..) (”okej”) så valde jag att belöna mig själv genom att köpa en ny, fin bok! We Have Always Lived in the Castle, Shirley Jackson. Ja, jag drogs till den dels pga omslaget, men även pga att det var Shirley Jackson som har skrivit den, hon har nämligen skrivit The Haunting of Hill House, som jag tyvärr inte har läst, men vars filmatisering jag ÄLSKAR.

Så här ser boken ut på nära håll:

Egentligen så var det tänkt att jag skulle vara på en föreläsning nu, men jag orkade helt enkelt inte gå, då mina nerver är helt slutkörda efter dagens sjukhusbesök. Åkte därför hem och åt pizzarester istället.

Oj. Såg nu att bilderna var extremt suddiga, meeeeeen – jag orkar inte göra något åt det nu, för nu ska jag v.i.l.a.